Hem >
Strålning >Människan >I människan finns hela tiden radioaktiva ämnen

I människan finns hela tiden radioaktiva ämnen

Naturliga radioaktiva ämnen som finns i kroppen är till exempel kalium-40, radioaktiva uranisotoper, radium 226 samt radon och dess dotternuklider. Människan får dem via födan och dricksvattnet. Radon och dess dotternuklider finns i andningsluften och i borrbrunnsvatten. I naturligt kalium finns det alltid en bestämd andel radioaktivt kalium 40. En fullvuxen människas kropp kan innehålla ca 3000–6000 becquerel kalium 40.

De långlivade isotoperna cesium 137 (halveringstid 30 år) och strontium 90 (28 år) har sitt ursprung i tider då man genomförde kärnvapenprov i atmosfären. Som en följd av Tjernobyl-olyckan finns det ännu cesium 137 i maten. Cesium 134, som ingick i nedfallet, har på grund av sin korta halveringstid (2 år) nästan helt och hållet försvunnit. Genom att andas och dricka mjölk fick människorna genast efter olyckan i sig små mängder radioaktiv jod 131. Med normalt fungerande kärnkraftverk blir de radioaktiva ämnena som kommer ut i miljön så små att de inte har någon betydelse för människan, men vid olyckor kan de spridas långa vägar.

Cesium-mängder 

 

 

 

 

 

 


Mängder cesium 137 i kroppen i jämförelsegrupper som representerar huvudstadsregionens befolkning, Norra Lapplands renskötare samt Mellersta Finland där man använder mycket naturprodukter. Cesiumet före år 1986 kom från kärnvapenprov som utfördes i atmosfären.

Strålsäkerhetscentralen har i huvudstadsregionen en jämförelsegrupp, som man har följt sedan 1965. Mätningarna är gjorda med stationärt installerad apparatur i laboratoriet. Mätningarna i Enare och Padasjoki är gjorda med apparatur som installerats i en bil. På bilden ser man hur kärnvapenprovens följder skiljer sig från följderna av olyckan i Tjernobyl.

Nedfall från kärnvapenprov, som företogs under ett långt tidsintervall, har spridit sig jämnt i Finland. Trots detta är skillnaden i cesiummängderna stor mellan helsingforsborna och renskötarna i Enare. Skillnaden beror på den olika födan. I Lapplands karga natur har blev näringskedjan lav-ren-människa en stark anrikare av cesium. Nedfallet från Tjernobyl spred sig väldigt ojämnt. I Lappland kom det inte så mycket nedfall, och inte heller i huvudstaden. Men i mellersta Finland kom det mera nedfall och där finns människor som konsumerar mycket naturprodukter, och deras strålexponering är större än på andra håll i landet. I hela Finland utgör den stråldos som ännu orsakas av Tjernobylolyckan en mycket liten del av hela stråldosen från naturlig strålning, röntgen och dylikt.



© STUK | www.stuk.fi