Mikrovågsugnar är säkra
Mikrovågsugnar är säkra då de används enligt bruksanvisningarna. Ifall ugnen skulle fungera med luckan uppe, kunde det skada hälsan. Då skulle man få allvarliga brännskador om man satte handen i ugnen eller stod i ugnens omedelbara närhet. I luckan finns det åtminstone två av varandra oberoende säkerhetsfunktioner, vilka säkrar att mikrovågseffekten endast fungerar då luckan är stängd. Mikrovågseffekten kopplas av genast då luckan öppnas.
Dessutom är luckan planerad så att det läcker mycket lite strålning genom luckans kanter, även efter många års användning. Det lönar sig att föra mikrovågsugnen till en reparatör för granskning om luckan eller glaset i luckan har synbara skador.
Mikrovågsugnens funktion baserar sig på stark elektromagnetisk strålning som värmer upp maten. I Finland har ingen som använt mikrovågsugn fått några hälsoverkningar av mikrovågorna.
Babyvakter
Den elektroniska babyvakten gör det möjligt för en förälder att på avstånd vaka över sitt sovande barn. Babyvakten använder radiovågor för att kommunicera. Den sänder bara radiovågor när den aktiveras av barnets röst. Babyvakten består av två enheter, en som läggs i närheten av barnet och en som placeras inom hörhåll från föräldern.
Babyvakter sänder som högst med en uteffekt på 500 milliwatt, vilket är dubbelt så mycket som maxeffekten från en mobiltelefon. Myndigheternas mätningar visar att babyvakternas SAR-värde ligger långt under gränsvärdet, som är 2 watt per kilogram kroppsvävnad. SAR-värdet, Specific Absorption Rate, är ett mått på den energi som kroppen tar upp från radiovågorna.
Den genomsnittliga exponeringen för radiovågor som barnet exponeras för är ännu lägre än de uppmätta värdena eftersom enheterna bara sänder när de aktiverats av barnets röst.
Mätningar på babyvakter
Svaga magnetfält och laserstrålar
Magnetfält förekommer också i hemmet i närheten av elektriska apparater. De starkaste magnetfälten finns vid hårtorkar, elvispar, dammsugare och elektriska borrmaskiner. Fälten minskar snabbt då anståndet ökar och även tiden för exponering blir i praktiken kort.
Vid TV:n och datorn vistas man längre tider. Deras magnetfält är dock svaga. Man har inte vetenskapligt kunnat bevisa att lågfrekventa magnetfält av detta slag skulle medföra några hälsoverkningar, trots längre tider av exponering.
I CD-spelare läser en laserstråle skivans undre sida. Likadan teknik används även i datorernas CD-ROM-stationer. Tack vare apparaternas slutna struktur kommer inte laserstrålen ut och apparaten klassificeras som ofarlig.
Strålning från brandalarm är inte skadlig
Radioaktivitet utnyttjas även i vissa produkter och då väljer man oftast det minst skadliga ämnet för ändamålet. I brandalarm finns det lite americium 241 som är isolerat i en liten kapsel av rostfritt stål. Strålningen från ett brandalarm är inte skadlig eftersom det finns så lite radioaktivt material som dessutom är inne i en kapsel. Brandalarmen som är inte mera i bruk skall behandlas som annat elektroniskt skrot.
Radioaktiva ämnen i klockor, kameralinser och ädelstenar
Klockors och kompassers ljusfärger kan innehålla tritium, ibland används även prometium 147. Tidigare användes radium 226, men gammastrålaren radium har redan för flera år sedan ersatts med lindrigare betastrålare. I gamla klockor kan det ännu finnas radium. Tritium används i självbelysta navigationsanordningar och i flygplanens exit-skyltar i gasform i en kapsel.
I vissa lampor används små mängder radioaktiva ämnen för att förbättra lampans tändnings- och andra egenskaper. Sådana gasurladdningslampor används huvudsakligen för professionellt bruk och specialbelysning. De används i stora allmänna utrymmen som stadium, järnvägsstationer och köpcentrum. En annan tillämpning är bilarnas xenonlampor. De radioaktiva ämnena som används i lamporna är torium (Th-232), krypton (Kr-85) eller tritium (H-3). Mängden radioaktivt ämne i en lampa är oftast mellan någon bequerel till några hundra bequerel. I praktiken kan radioaktiviteten i lampan inte upptäckas med vanlig strålningsmätare, och lampan orsakar inte användaren någon strålningsexponering.
Radioaktiva ämnen tilläggs i vissa produkter, inte på grund av deras radioaktivitet, utan på grund av andra egenskaper som ämnena har. Naturligt torium som är ett radioaktivt grundämne används på det här sättet för två syften. Linsernas optiska egenskaper förändras i kameror och kikare, och man kan även ge linserna nyanser. I sommarstugor används toriumoxid i Petromax lampor för att ge ljuset dess trevliga färg. Torium hjälper även vid antändningen och det förlänger elektrodernas livslängd då man svetsar. I porslinsindustrin använde man tidigare saltet från uran och torium för att åstadkomma vissa färgnyanser, men det har man senare avstått från nästan helt.
Även ädelstenar kan innehålla små mängder radioaktiva ämnen. För att åstadkomma ädelstenarnas vackra och djupa färg utsätts de ofta för antingen gammastrålning eller neutronstrålning. Det är just neutronstrålning som skapar radioaktiva ämnen i stenarna. Ädelstenar lagras oftast några månader innan de säljs. Då hinner största delen av aktiviteten halveras.
Det kan finnas större halter än vanligt av naturlig radioaktivitet (uran, torium och kalium) i till exempel fosfatgödsel och i olika byggnadsmaterial. Hälsosalt innehåller kalium 40 eftersom saltets natrium har ersatts med kalium, som alltid innehåller lite kalium 40.
