Hushållsvattnets radon och övriga radioaktiva ämnenNaturens radioaktiva ämnen som finns i hushållsvattnet härstammar från de radioaktiva ämnena i jord- och berggrunden, som löser sig från jordskorpans mineraler till yt- och grundvattnet. Eftersom grundvattnet är i långvarigare kontakt med jord- och berggrunden än ytvattnet, är grundvattnets mineral- och därmed radionuklidhalter märkbart större. I berggrundens grundvatten är halterna ännu större än i jordgrundens grundvatten. Vad angår strålskydd tillhör de viktigaste naturliga radioaktiva ämnena i hushållsvattnet uranserien. Mest strålexponering orsakas av radon (halveringstid 3,8 dygn). Övriga viktiga radionuklider i uranserien är långlivade alfaaktiva uranisotoper (238U och 234U), radium (226Ra) och polonium (210Po) samt betaaktivt bly (210Pb). Då man uppskattar strålexponering bör man ibland iaktta toriumseriens betaaktiva radium (228Ra) i radiumhaltiga grundvatten. Torium är svårlösligt, varför det inte just inte förekommer i grundvattnet. Förutom ämnen som tillhör uran- och toriumserierna förekommer också betaaktiv kaliumisotop (40K), som inte tillhör sönderfallsserierna, i vattnet. På Strålsäkerhetscentralen (STUK) har man ända sedan 1960-talet undersökt halterna radioaktiva ämnen i hushållsvattnet. Under de inledande åren låg huvudvikten vid att mäta vattenverkens vatten, men fr.o.m. 1980-talet har undersökningarna huvudsakligen riktats till brunnsvatten. År 2003 hade man gjort mätningar redan från 10 000 brunnars vatten och nästan 1000 vattentag. STUKs översikt om radioaktivitet i dricksvatten: Du kan öppna PDF-sidorna med det avgiftsfria Adobe Acrobat Reader -programmet. Uppdaterad 5.3.2012
|
|