Strålning idag: Alavus 0.092 µSv/h Andra orter
Du är här: Hem > Kärnsäkerhet > Kärnkraftverk > Lovisa kärnkraftverk

Lovisa kärnkraftverk

Fortum Power and Heat Oy äger två kärnkraftverksblock i Lovisa på Hästholmen. Lovisa 1 togs i kommersiellt bruk 1977 och Lovisa 2 fyra år senare. Anläggningen i Lovisa är av typ tryckvattenreaktor. Båda blockens nettoelektricitetseffekt är 490 MWe.

loviisa.jpg

Lovisa kärnkraftverk

Det första avtalet om att bygga kärnkraftverk i Finland ingicks år 1969 med den sovjetiska V/O Atomenergoexport (AEE). Anläggningen i Lovisa, som består av två kärnkraftverksblock, uppfördes av dåvarande Imatran Voima Oy. Som grundmodell använde man anläggningen i Novo Voronesh som var försedd med en reaktor av VVER-typ. De finländska myndigheterna krävde dock att säkerheten skulle förbättras i den nya anläggningen. Den måste förses med ett nödkylssystem för reaktorn och en gastät reaktorinneslutning.

Instrumenterings- och regelringssystemens leverans beställdes skilt från den dåtida Förbundsrepubliken Tyskland. Ytterligare beställde man enskilda apparater som krävde högteknologi direkt från kända västerländska tillverkare. Bl.a. beställde man processdator, säkerhetsventiler och isoleringsventiler till skyddsbygganden. Beräkningsprogram för planeringen av skyddsbyggnaden och kunskap för grundplaneringen för valda olyckors teoretiska forskning anskaffade man från USA. Kraftbolaget hade helhetsansvar för att projektet blev utfört och ansvarade också för elsystem och byggnader.

Under Lovisaprojektet upptäckte man att det finns flera säkerhetsfaktorer i anläggningar av VVER-typ.

  1. Reaktorns verksamhet är ickeöverraskande och lätt att kontrollera.
  2. Bränslet belastas inte lika mycket som i västerländska reaktorer.
  3. Möjliga störningar som fel i apparaterna orsakar är långsamma, vilket i första hand beror på den stora mängd vatten i kylningssystemet i förhållande till reaktorns effekt.
  4. Den stora vattenmängden bildar också en buffert, som kan tillåta ett flera timmar lång paus i verksamheten innan bränslet i reaktorn smälter.

Av den nya information man fått sedan kraftverket togs i bruk i Lovisa har man kunnat konstatera att vissa delar skulle ha kunnat planeras och genomföras bättre. Ett stort enskilt bekymmer har varit reaktortryckkärlets strålningsskörhet. Skulle det bli alltför skört kunde det orsaka brott ifall tryckkärlet kyldes av snabbt och under högt tryck, och ifall det fanns en stor spricka som inte observerats under tidigare granskningar.

Redan år 1980 märkte man att försprödningen var snabbare än vad man på basen av tidigare forskningsresultat förutspått. Flera reparationsåtgärder gjordes genast för att sakta ner försprödningen och lindra de störningar som belastade tryckkärlet. Tack vare dessa tidiga åtgärder är situationen i dag under god kontroll.

År 1996 värmebehandlade man reaktortryckkärlet i Lovisa 1. Värmebehandlingen återställde en betydande del av tryckkärlets uthållighetsegenskaper.
Uppdaterad 27.4.2009
+ Dela
Skriv ut